Elinors fråga rungar i bilen redan innan första växeln är utbytt mot ngn snabbare.
Men nu är vi framme
Vi reste från Abidjan en kväll i oktober och Elinor grät för att månen inte syntes när vi var inne i flygbussen, men det gick fort över för vi skulle åka flygplan… så mer flygplan, så tåg och så bil. Elinor gillar att åka saker, nu åker hon vagn till förskolan och tjatar om att vara framme snart och om att hon vill åka tunnelbana.

Vi lär oss om hur det är att göra allt samtidigt, renovera lägenhet, skola in Elinor, starta nytt jobb, flytta.

Jag har hört att det är jobbigt att renovera med små barn. Alltså med renovera menar jag typ måla om (med allt vad det innebär som tex 2v förarbete). Det jobbiga är inte att ha barn och inte att måla om. Något jobbigt är det att bara ha en 40kvm stor lägenhet att dela på när man är 4 (eftersom resten är avspärrat m biltemas plastskydd). Men vi har inte tid att ha gäster ändå så det går bra + att jag vet många som bor mycket trängre, de flesta på jorden gör nog det. Det mest jobbiga är att inte få göra klart. 10 min nedrivning av gamla tunga tapeter, babygnäll, 5min av spackling, babyskrik, 10min med slipning, babyklagande, 2min av grundmålning, babyn vill inte sova… osv. Det blir mkt handtvätt, de är nariga.

Det låter kanske som Natanael är en “besvärlig” baby, det är han inte, han är helt super men vill ju så’klart ha sällskap.

Nu sover han så jag ska försöka utnyttja minuterna… snart ska den riktiga färgen upp på väggar och golv :)