Semestern är slut

Vi har njutit några veckor i Hornsved och några veckor i Søgne (+lite småresor hit&dit). Men nu är det slut. I morgon (jätte)bitti reser vi söderöver igen och ska jobba klart vår period i Abidjan. Planen är att Elinor och jag reser till Sverige i början/mitten av november och att Anders kommer 2veckor senare.

Så hur har det varit med semester då – jo, som jag sa vi har njutit. För er som har glömt hur bra det är i skandinavien, kanske har blivit hemmablind: livet i skandinavien är riktigt riktigt bra! (Det betyder inte att man kan göra sitt för att förbättra det goda som finns men snälla kom i håg hur bra vi har det).

Det här är tredje gången som vi är hemma på semester under vår period i Abidjan. Jag kommer ihåg att vi en av gångerna stornjöt att kunna gå på markens (huvudgatan i Kristiansand) utan att någon tittade på oss, ropade efter oss osv, vi var liksom ingen eller vem som helst och det var så skönt. Vi har också tagit oss i att njuta extra av hemmagjort (gärna mammagjord) mat och kända smaker som man glömt att man längtade efter. Alla tre gånger har vi handlat en hel del, ja mest kläder till Elinor. Vi förstår att här kan man hitta helt okej (och ännu bättre) kvalitet för en billig peng (läs: på rea). Där vi bor är sånt antingen billigt (och av usel kvalitet) eller riktigt dyrt (märkesvaror som varar men som ligger över vår normala prisklass).

Den här gången har hemmavistelsen varit lite präglat av att vi faktiskt snart ska hem (hem hem, det mesta är hemma) igen. Vi packade resväskor som nu rullas tomma söderöver, vi har pratat om hur det ska bli, vad vi ska göra och sånt och vi har tittat på möbler till vår tomma lägenhet som står i Oslo och väntar på oss. Jag älskar former och färger och hur de kan skapa olika atmosfärer, så jag kan absolut mysa lite i en inredningsbutik och drömma mej bort med att surfa på möbelbutikers hemsidor. Men jag blir ändå illamående och det är inte den växande magens fel. Jag ser i inredningsbutiker och tänker på hur trevligt vi ska göra det i lägenheten, kanske det finns nån skatt som står gömd här nånstans… Så ser jag vilka otroliga mängder med grejer det finns, det tar bara inte slut! Butik efter butik, överfyllda med grejer, och grejerna är ofta dyra. Jag blir illamående, jag vet att fina kvalitetssaker (nya som gamla) inte behöver vara dyra men det är de, nästan alltid. Och eftersom det är ett hav av dem antar jag att handeln går så det susar. Jag blir illamående.

Jag hinner bara öppna nätläsaren så dyker det upp en artikel om att flera Afrikanska land går i hop för att utreda om de ska förbjuda import av second hand-kläder eftersom det förstör den nationella textilindustrin. Så tänker jag att jag var en sväng på ett par klädbutiker idag, där verkade kassorna också gå varma. Snart måste vi ta hand om vårt eget avfall av oanvända/pytteliteanvända kläder då vi inte längre kan skicka det söderöver. suck.

Men imorgon ska vi alltså ut och flyga och på måndag ska jag jobba igen. Kommer de 500eleverna i alfabetiseringsklasserna igång igen efter uppehållet, är hiv/aids-informatörerna lika ivriga att nå ut med budskapet och hur går det med de 70 barnen som trotsat oddsen och gått igenom första och andra klass, ja och de klasserna som ska nystartad snart???
I Abidjan behöver jag iaf sällan bli illamående av överkonsumtion och prishysteri.

Härliga Skandinavien, vi ses igen om 4månader